Martin Kjellman deltog i 2021 års stipendietävling. Kjellmans pro gradu-avhandling tittade på relationen mellan NLG-företag och nyhetsorganisationer.
Många nyhetsorganisationer ser i dag ett behov av att producera större mängder innehåll till lägre kostnader. En lösning som blir allt vanligare är automatisk textproduktion (eng. “natural language generation”, NLG). Teknologin bygger på att algoritmer använder strukturerad data (t.ex. sport- eller valresultat) för att producera nyhetstexter. Eftersom NLG gynnas av den snabba teknologiska utvecklingen och ökad tillgång på allt större datamängder samt kan svara mot nyhetsmediernas behov kan teknologin komma att få stora följder för framtida nyhetsproduktion. NLG är extra intressant eftersom redaktionellt beslutsfattande programmeras in i algoritmerna.
Samtidigt saknar många nyhetsorganisationer resurserna (kunskap, pengar) som krävs för att skapa ändamålsenlig NLG-programvara. För den som vill förstå sig på nyhetsproduktion blir det därför allt viktigare att förstå sig på de utomstående aktörerna som anlitas. Sett ur ett större perspektiv handlar det om förskjutningar i maktbalansen kring nyhetsproduktion.
Min pro gradu-avhandling bygger på semistrukturerade djupintervjuer med nio representanter för europeiska och amerikanska företag som tillverkar NLG-mjukvara. Intervjuerna fokuserade på något specifikt projekt som vardera representant arbetat med tillsammans med nyhetsorganisationer. Frågorna gällde i första hand deras samarbete med journalister samt hur de upplever att de och deras produkter tas emot i nyhetsorganisationen. Målsättningen var att utgående från dessa intervjuer förstå hur representanter från NLG-företagen uppfattar journalister och nyhetsorganisationer samt hur de upplever sin relation till dem. Sex intervjuer inkluderades i den slutliga analysen.
NLG-företagens syn på nyhetsorganisationer och journalister, samt sin relation till dem, kan delas in i tre olika aspekter: de ser att nyhetsmedier ingår i ett fält med stor potential, men att arbeta med nyhetsorganisationer är för dem förknippat med en mängd hinder, samtidigt som de också upplever att det finns lösningar på de problem som uppstår.
Nyhetsorganisationer anses uppvisa potential eftersom de, bland annat på grund av sin ofta ansträngda ekonomi, är i behov av nya affärsmodeller (producera och distribuera stora mängder innehåll så att det genererar intäkter). Journalister har även tillgång till mängder med relevant data som de inte lyckas utnyttja samtidigt som deras tekniska kunnande är begränsat. Nyhetsmedier fungerar även som skyltfönster för NLG-företagens produkter eftersom den teknologi nyhetsmedier använder automatiskt får mycket publicitet. Slutligen ställer de höga krav på tillförlitlighet som finns inbyggt i nyhetsproduktion stora krav på teknologin. Samarbete med nyhetsorganisationer fungerar därför bra som “proof of concept”. De intervjuade representanterna anser att mjukvaruföretagen, med sitt kunnande och sina produkter, kan tillgodose de behov som finns och samtidigt ha nytta av den synlighet det ger.
Intressant nog är det samma orsaker som gör nyhetsorganisationer till eftertraktade samarbetspartner som utgör hinder för ett fungerande samarbete. Åtminstone från NLG-företagens perspektiv: Nyhetsorganisationerna har inte råd med de dyra lösningar som deras höga krav på precision och tillförlitlighet skulle förutsätta. Samma krav används av journalisterna för att motivera ett förändringsmotstånd. Journalisternas bristande förståelse för data och teknologi – det som gör att de behöver hjälp utifrån – bidrar också till att bromsa utvecklingsarbete. Tillsammans utgör de här faktorerna ett resursunderskott som är ekonomiskt men också kunskaps- och attitydmässigt.
Lösningarna på de problem som uppstår återfinns i ömsesidig förståelse. NLG-företagens representanter upplever att mycket är vunnet när journalister lär sig använda data och förstå teknologin som används. Men de beskriver också en situation där de själva lär sig hur nyhetsproduktion fungerar: Vilka behov har journalisterna? Vilken expertis kan journalisterna bidra med? Representanternas erfarenheter av framgångsrikt samarbete är tätt sammankopplade med att de lyckats anpassa sig till journalisternas värderingar och tankesätt.
För att hantera de här aspekterna av sin relation till nyhetsorganisationerna går NLG-företagen in och ut ur olika roller. Det är inte direkt fråga om “good cop-bad cop”, men inte heller helt olikt. Då de identifierar brister i hur nyhetsorganisationerna arbetar tar de en utmanande roll som traditionellt förknippas med alternativa medier såsom bloggar eller Wikileaks. Samtidigt är de inte intresserade av en roll som utmanare utan som allierade, vilket ofta är den roll som exempelvis IT-experter innehar.
Genom att kartlägga NLG-företagens roller i samarbete med nyhetsorganisationer är min pro gradu-avhandling ett litet bidrag till den forskning som redan gjorts om utomstående aktörer och nyhetsproduktion. Den utgör också ett första steg mot att vidare undersöka hur utomstående aktörer påverkar maktbalansen kring NLG-nyhetsproduktion.
